Dagmar

Dagmar Österberg. Min mammas farmor. 96 år fyller hon den 4 April 2008.
Vilken kämpe. För två månander sedan fick Dagmar en propp i hjärnan.
För en vecka sedan så bröt hon lårbenshalsen. Idag var vi och hälsade på.
Läkaren hade sagt att hon inte var kontaktbar och hade frågat om
vi ville tabort de som höll henne vid liv.

Vi visste inte alls vad vi skulle få se när vi kom ditt. Vi föreställde oss att hon
bara skulle ligga där och inte kunna säga någnting.

Här vi kom till mölndals sjukhus till hennes rum, låg en smal liten blek tankt.
Hon såg död ut... hade stora blåmärken på hela hennes armar.
Men död var hon inte! Hon va pigg och glad, skämtade med oss precis som hon alltid gör.

Även fast hon inte kan gå och har svårt att prata utan sina löständer så är hon världens sötaste.
Hon har alltid haft en egen vilja och har alltid säger hon vad hon tycker.
Hon är stark och vi tog slutsatsen att hon kommer nog inte dö än på ett tag!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0